Här finns filmen från tisdagens seminarium i Aula Magna, Stockholms universitet.
www.sub.su.se/openaccessweek2012
Bibliotek världen över arbetar ofta hårt för Open Access-tanken. Den här veckan har t ex biblioteken vid Stockholms lärosaäten samarbetat kring den internationella Open Access-veckan. Men vad innebär egentligen Open Access för biblioteken? Bibliotek har ju generellt arbetat med att tillgängliggöra det material som förvärvats på olika sätt (inköp, donationer etc). Det finns fall där materialets skörhet (rara saker) gör det svårt att tillgängliggöra, och där biblioteken arbetar lika mycket med bevarande. Men till största delen handlar ju bibliotek om att underlätta åtkomsten till litteraturen och informationen.
Om nu Open Access inom den vetenskapliga världen blir verklighet, kommer biblioteken inte behövas mer? Den har vi ju hört förut, angående Internets och World Wide Webs segertåg genom världen. Det verkar ju inte vara en direkt överhängande fara för bibliotekens del, snarare handlar det kanske om förändrade roller. På seminariet i tisdags diskuterades möjligheten för Publications offices, och att dessa skulle kunna förläggas till biblioteken. En annan tanke som kom upp var frågan om databibliotekarier, i diskussionen om fri tillgänglighet till data.
En tanke som slår mig är att informationen aldrig kommer bli helt fritt tillgänglig. Någon måste ordna informationen och någon måste peka på möjliga vägar i informationshavet även när det fritt svämmar över. Och att ordna och peka på var information finns är ju inte en främmande uppgift på biblioteken.
Några intressanta publikationer i ämnet (New trends... är inte OA):
-Towards open access: managerial, technical, economic and cultural aspects of improving access to research outputs from the perspective of a library and information services provider in a research university
-New Trends in Content Creation: Changing Responsibilities for Librarians
torsdagen den 25:e oktober 2012
måndagen den 22:e oktober 2012
Södertörn bloggar om OA
Bibliotekschefen på Södertörns högskola har en blogg, Karins blogg. Denna vecka har Karin bjudit in flera gästbloggare som skriver om Open Access. Det blir ett nytt inlägg varje dag med både forskares och forskningsfinansiärers tankar om OA. Dagens inlägg Öppenhetens ambivalens är skrivet av Göran Bolin, professor i medie- och kommunikationsvetenskap och ordförande Publikationskommittén vid Södertörns högskola.
Vetenskaplig kvalitet och Open Access
Första dagen på Open Access-veckan bjöd på debatt mellan två kemister, Thomas Wirth och Ulf Gedde. Se hela veckans program under kalendern till vänster.
En av de stora frågorna idag handlade om kvalitetsaspekten. Vad händer med peer review-processen när Open Access-förlagens affärsidé är att ta betalt per publicerad artikel? Är det risk för att förlagen slarvar lite med den vetenskapliga granskningen? Ja, det händer redan med så kallade predatory publishers som egentligen är ute efter publikationsavgiften. Men det finns flera Open Access-tidskrifter som arbetar med en traditionell peer review-process. Ett sätt att komma tillrätta med detta skulle kunna vara att det var peer review-processen forskaren betalade tidskriften för. Fast varför ska då en forskare, som riskerar att bli refuserad, betala för det när den processen betalas av andra i traditionell publicering? Många frågor, och få givna svar. Båda debattörerna var dock överens om att vi befinner oss i en övergångssituation, från traditionell publicering till fler alternativ, däribland Open Access.
En annan fråga som dök upp var den om kemister och Open Access. Varför finns det så få initiativ till Open Access inom kemin, när det finns så många inom fysiken? Teorier som framfördes var att kemi är ett område med kommersiella intressen, som vill bevara sina affärshemligheter. Någon annan trodde att skillnaden berodde på att fysiker är vana sedan länge att arbeta gemensamt med data, exempelvis finns nu artiklar inom fysik med fler än 1000 författare.
Thomas Wirth, professor i organisk kemi vid Cardiff University, är redaktör på en nystartad Open Access-tidskrift, Chemistry Open. Ulf Gedde, professor i polymera material vid KTH, är redaktör för Elsevierägda European Polymer Journal.
En av de stora frågorna idag handlade om kvalitetsaspekten. Vad händer med peer review-processen när Open Access-förlagens affärsidé är att ta betalt per publicerad artikel? Är det risk för att förlagen slarvar lite med den vetenskapliga granskningen? Ja, det händer redan med så kallade predatory publishers som egentligen är ute efter publikationsavgiften. Men det finns flera Open Access-tidskrifter som arbetar med en traditionell peer review-process. Ett sätt att komma tillrätta med detta skulle kunna vara att det var peer review-processen forskaren betalade tidskriften för. Fast varför ska då en forskare, som riskerar att bli refuserad, betala för det när den processen betalas av andra i traditionell publicering? Många frågor, och få givna svar. Båda debattörerna var dock överens om att vi befinner oss i en övergångssituation, från traditionell publicering till fler alternativ, däribland Open Access.
En annan fråga som dök upp var den om kemister och Open Access. Varför finns det så få initiativ till Open Access inom kemin, när det finns så många inom fysiken? Teorier som framfördes var att kemi är ett område med kommersiella intressen, som vill bevara sina affärshemligheter. Någon annan trodde att skillnaden berodde på att fysiker är vana sedan länge att arbeta gemensamt med data, exempelvis finns nu artiklar inom fysik med fler än 1000 författare.
Thomas Wirth, professor i organisk kemi vid Cardiff University, är redaktör på en nystartad Open Access-tidskrift, Chemistry Open. Ulf Gedde, professor i polymera material vid KTH, är redaktör för Elsevierägda European Polymer Journal.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)